Pälsfarmarens dotter

Jag har alltid vart nöjd över att vara "pälsfarmarens dotter"! 

Ser det helt klart som en stor fördel att vara uppvuxen med en pälsfarm.

O just nu, i detta kalla väder känns det lite extra bra att "ha kontakter" inom pälsnäringen. 

Pappa har fråga i många, många år (så länge jag minns) om jag inte behöver/vill ha något av päls. Men jag har aldrig kommit på något specifikt, inte förrän i slutet av förra vintern. Då slog det mig, en riktigt pälsmössa - de vill jag ha. Åkte till Pälsläroverket i Jakobstad o se vilken modell på mössan som jag ville ha samt vilken färg som rävskinnen skulle beredas i. Inte så lätt som jag trott.

Mössorna blev klara först i början av sommaren, så det har inte riktigt varit någon säsong att använda dem ännu men nu kan jag helt ärligt meddela att jag fryser INTE om huvudet i vinter.

Pälsbollmössa.

Ursäkta bildkvalitén, taget med webcam.

Säger bara TACK till pappa som donerat rävskinnen, mamma som stickat pälsbollmössan o sist men inte minst "flickorna" på Pälsläroverket som fixat skinnmössan o pälsbollen.